Det är ishockey VM som börjar på fredag, alltså imorgon. Som tur har Yasmine kommit i den åldern att hon klarar sig bra själv, missförstå mig inte. Hon är ju bara 2 år, men att hon inte jämt och ständigt behöver någon som sitter bredvid henne. Well, jag känner ingen sad feelis över att VM börjar eller att far i huset är en ishockey nörd och att jag blir lite så där ensamstående under VM för att; *trumvirvel* ungen har på något sätt blivit ganska så jätte ishockey nörd hon också, som sin far. Feelis har hon också, riktigt på Tomas nivå och det ni, är så skyhögt. Väldigt underhållande.

Spelar jag mina kort rätt kommer jag också att kunna sitta och titta på tv och äta gott. Å andra sidan får jag nog stå en hel del i köket och låtsas vara proffsbakare och städa hemmet ihelg, helt okej också. Finner det där bakandet väldigt lugnande på något sätt. Kanske jag svänger ihop en eller två banoffee paj och en födistårta med dumlefluff eller något. Vem vet vad jag hittar på.