Har jag huvudvärk en hel dag kan jag vänta mig att migränen kommer i en stor dos och det känns alltid som om döden väntar, typ. Oskojat. Jag spyr också på grund av det. Men så var det ju att komma sig från punkt A till B, vinglandes. Imorse var jag klarvaken redo att stiga upp och så där, ända tills det slog svart för ögonen och huvudet var fem före att sprängas.

Från och med 17 idag började jag känna mig något så nära som en människa igen. Cindy bjöd in sig själv på kaffe och det pratades om allt mellan himmel och jord, Yasmine var nöjd att få leka med Cindy (som hon har tjatat sen de var hit förra veckan) Joffi hade inte Yasmine glömt heller, så henne frågades det mycket efter. Och gubben, han satt och spelade bf3 med sin kusin, via nätet förstås.

Nu har vi tittat film, jag och min man. John Q blev det. 5 mamisar av 5 mamisar får den. Jag grät och var arg om vartannat. En mycket bra film. Kunde ha trott att den var Verklighetsbaserat. Och jag hatar att alla inte har möjligheten att få vård pga pengar.